England ett år senre
I och med den 6 november och jag bott i England i ett år och dag 365 var i måndags, 5:e november, i Sverige betyder kanske inte det så mycket men här i England är denna dag känd som bonfire night. Har man sett V for Vendetta har man kanske ett hum om vad det handlar om.
Remember, remember the fifth of November. The gunpowder treason and plot.
Nämligen dagen så Guy Fawlkes försökte spränga upp parlamentet. Och som namnet säger firas dagen med brasa, fyverkerier och fackeltåg. Gunpowder indeed, inte bara luktade jag rök av alla facklor utom luktade även krut från alla smällare som flög omkring. Men Guy Falwlkes är inte det ända som den här dagen uppmärksammar, precis som alla våra högtider är detta en härlig röra. Dagen har också blivit symbol för kampen mellan den protestantiska och katolska kyrkan. Och i lewes där jag firade minns man de 12 protestantiska mertyrerna som brändes på bål. Sen ägnar man även en liten del av firandet till att minnas de soldater som föll under andra värdskriget. Detta är något som uppmärksammas under hela november och man säljer valmoblommor för väljörenhet lite som vi säljer majblommor.
Det visar sig nämligen att Lewes, den lilla staden jag jobbar i har det största firandet i England så det var ju självklart att jag skulle hit för att skåda spektaklet och fira mitt första år i England. Enda kruxet var att dom av säkerhetsskäl inte har några råg till eller från Lewes från och med kl 17. Detta ett försök att kontrollera just hur mycket folk som kommer hit. För jag har hört en del historier som pekar på totalt kaos, alldeles för mycket lätt fulla folk och raketer som flyger åt alla möjliga håll och kanter. Men jag snörade på mig kängorna och promenerade, det är inget jag inte gjort tidigare. Valde dock gångvägen längs med huvudleden hellre än vandringsleden över åsen och landsbygden för att spara tid och inte snubbla runt i mörkret.
Att vittna det här firandet var både mäktigt men också lite skrämmande. Mängden folk och smällare som flög omkring gjorde att det inte kändes helt säkert. Och jag fick också förståelse för hur en arn mob bildas. I fackeltåget hade man även dockor av Guy Fawlkes och då säger trditionen att man ska ropa ut "Burn him!" och folk levererade. Även om detta bara var på låtsas blev hatet liksom äkta när folksamlingen var så stor och jag fick liksom lite mer förståelse för hur offentliga avrättningar kunde vara populära spektakel.
Bonfire night i Lewes är nog något av det est unika jag sett. Så väldigt speciellt och galet, att tänka att detta är en stilla liten pittoresk by resten av året kändes väldigt långt borta när man stod mitt i paraden med facklor som pågick i över en timme. De var flera olika såkallade bonfire societies som marcherade med facklor, smällare och eldskapelser och de hade alla kostymer med olika teman. Den traditionella outfitten för lewes är randig tröja, vita byxor och en röd scarf (scarfen är praktisk för att slippa andas in all rök). Men där fanns också massa andra historiska kostymer, medeltid, 1700-tal, pirater, Tudor, Dia de los muertos, Indianer (av någon anledning), mm. Och där var även flera band som spelade så att det hände något för öronen också förutom smällare. Och publiken var så klart med hela tiden, ibland som en arg mob och ibland med mer vänliga rop. Men de ända som fick applåder rakt igenom var Suffragetterna och det tyckte jag var så himla häftigt. Precis som alla dräkter var de sjukt välgjorde och bra kvalite, en hel del var säkert orginal så det kändes som att ha en bit historia vandrades framför ögonen på en.
Detta kändes lite som ett nyårsfirande för mig just för att det så tydligt markerar ett år i mitt liv, så det kändes väldigt speciellt och mäktigt att faktiskt kunna fira det ordentligt och ha en speciell dag som markerar det. Den här dagen är redan en galen mix av traditioner och uppmärksammande av olika historiska grejer så tänker att det inte gör något ifall jag lägger på en egen betydelse för mig. Känns helt otroligt att det redan gått ett år men på samma gång har jag gjort och sett så mycket och trivs lika bra nu som för ett år sen, om inte ännu mer för nu är det hemma.
Kommentarer:
2
Julia:
Wow vad mäktigt men förstår att det vaf på gränsen till läskigt... superfint ju att adoptera dagen till sin egna Englands-årsdag! :D
skriven
Wow vad mäktigt men förstår att det vaf på gränsen till läskigt... superfint ju att adoptera dagen till sin egna Englands-årsdag! :D